fredag 1 mars 2013

Timeout

Att ta timeout har blivit en vanlig syssla för allt fler av oss, så icke här! Däremot kommer denna blogg att vara vilande tills jag kan fokusera mer på att skriva om vårt fantastiska yrke. Som tur är finns det så många andra duktiga skolbibliotekarier som gärna delger sina tankar.

Just nu har jag dock flera andra tidskrävande projekt, som kräver min närvaro, både tids- och tankemässigt. Jag hotar dock med att återkomma inom en snar framtid..

Under tiden kan ni roa er med att besöka ett av mina virtuella sidoprojekt: COLLECTIOSEUM.

Collectioseum är en sida tillägnad min samlarmani, och innehåller bilder, artiklar, tips, tankar och mycket mer om mitt samlande. Sidan är helt på engelska, men det hindrar ju inte ett besök!

söndag 30 september 2012

Någon som är förvånad?

Enligt den senaste utredningen, med titeln Läsandets kultur, om läsning i Sverige får skolbiblioteken ett ganska stort utrymme. Det mesta som sägs är information som funnits vid handen en längre tid. Den nya skollagens krav på tillgänglighet, barns allt sämre läsförmåga o.s.v. är sådant de flesta av oss redan känner till.

Vad som däremot kom som en positiv nyhet i rapporten var att man tryckte hårt på bibliotekariens pedagogiska roll. Detta borde vara en självklar sak att driva för alla landets skolledare, men statistiken tyder dessvärre inte på att så är fallet. Mycket behöver göras för att vi på allvar skall slippa en generation där läs- och skrivförståelsen är på nya bottennivåer.

fredag 20 juli 2012

Dyster statistik


25 procent av alla gymnasieskolor saknar skolbibliotek. Inte oväntat står friskolorna för en stor del av denna brist. Skolinspektionen hävdar dock att de flesta grundskolor har skolbibliotek. Jag är mycket skeptisk till den nya skollagen, som enbart säger att så länge ett rum med böcker finns har vi uppnått målet.

Visst, rent krasst är det så tandlös lagen är, men intressantare hade det varit att utgå från Kungliga Bibliotekets statistik som  visar att endast en tredjedel av landets skolelever har tillgång till välfungerande skolbibliotek enligt kriterierna:

a.  Ett skolbibliotek inom skolans lokaler
b. En sökbar katalog
c.  Minst 1000 fysiska medier
d. En anställd skolbibliotekarie minst 20 timmar per vecka

onsdag 6 juni 2012

Knowledge Graph


Säga vad man vill, men Google upphör aldrig att förvåna. Ständigt kommer de med nya, smarta verktyg för oss kunskapsnördar. Det senaste tillskottet är Knowledge Graph, som ger mervärde till den sökning du gjort. Google föreslår exempelvis fler sökalternativ om sökordet du använt är en homonym. Söker du exempelvis på engelskans "mercury" upptäcker du att det kan betyda både a) en planet och b) ett grundämne.

Mest nytta har du nog av den högerspalt som finns som tillägg till de vanliga sökresultaten. Där ges en sammanställd information (hämtat från Wikipedia) av det du sökt samt förslag på närliggande ämnen och platser.

Läs en ingående studie av Google Knowledge Graph här.


En ikon har lämnat oss


En stark och ärlig förespråkare av bibliotek, och en hjälte för alla dem som tror på litteraturens inneboende kraft att förändra människans liv, har nyligen avlidit. Ray Bradbury blev 91 år gammal. Mest känd är han som science fiction-författare; boken Farenheit 451 (1953) är hans magnum opus. Boken är en dystopi, men också en kärleksförklaring till den tryckta boken som medium för tankar och drömmar.

Trots att Bradbury ofta hade blandade känslor för människans förhållande till teknik hävdade han bestämt att  han inte är

"[...] rädd för maskiner. Jag tror inte att robotar kommer att ta över. Jag tror att män med leksaker har tagit över. Och om vi inte tar leksakerna från dem, så är vi idioter." [Källa]

Ett uttalande med hög sanningshalt. Frågan Bradbury ställde, och som vi alla bör ställa oss, är om tekniken är till för oss eller har ett mer osympatiskt, avhumaniserat egensyfte.

Bradbury har också yttrat följande guldkorn, något som jag alltid haft i bakhuvudet i mitt dagliga arbete som skolbibliotekarie:

"There´s no use going to school unless your final destination is the library."

RIP


måndag 14 maj 2012

Vad betyder en titel?

Efter att ha följt The American Association of School Librarians (AASL) diskussion kring ett namnbyte ställer jag mig frågande till vad en yrkestitel står för. Vad betyder skolbibliotekarie som begrepp, och vad fyller folk det med för innehåll?

För mig har yrkestiteln skolbibliotekarie alltid haft en positiv klang. Jag är inte enbart en lärare eller en bibliotekarie utan en symbios som delar det bästa från två världar. Jag har pedagogiska insikter, erfarenheter och intressen samtidigt som jag har bibliotekariens stora och breda kunskaper om medier, informationsförsörjning och kulturliv.

Däremot tror jag att "folk i allmänhet" (var hittar man såna?) sällan känner skillnaden mellan olika distinktioner. En bibliotekarie är en bibliotekarie, oavsett prefix. Samma sak med lärare, vare sig det rör sig om grundskola eller gymnasium. Den amerikanska titeln School Library Media Specialist har varit ett sätt för många att hävda sin speciella kompetens i ett hav av pedagoger. Många har tagit titeln till sig, men numera är det alltså School Librarian som gäller.

Förskolorna har på senare tid varit tydliga med namn; det heter förskola, inte dagis. Detta ser jag som ett lyckat försök att höja både status och innehåll. Att denna skolform också fått en egen läroplan har givetvis hjälpt till i denna förvandling från barnstuga till pedagogisk verksamhet.

Så vad ska vi kalla oss? Mediespecialister, bibliotekspedagoger eller rätt och slätt skolbibliotekarier? Jag tror de flesta är överrens om det sistnämnda. Också vi har fått en mer självklar roll i skolans verksamhet i och med den nya skollagen, även om innehållet inte är stipulerat.

Diskussionen om yrkestitlar och deras innehåll är intressant, även om vi hellre bör rikta vår uppmärksamhet mot att fylla vår titel med det innehåll vi kan bäst på våra skolor. Då kan vi också själva definiera vilka vi är, utan att egentligen bry oss om andra etiketter.