onsdag 29 april 2009

Framtidens skolbibliotek

För de av er som inte hade möjlighet att delta i konferensen om framtidens skolbibliotek på Malmö högskola, kan jag varmt rekommendera denna sidportal. Där hittar du samtliga presentationer samt underlag för konferensen.

lördag 25 april 2009

Vad är informationskompetens?

Till att börja med vill jag framhålla att det är en marginell skillnad mellan informationskompetens och informationsfärdighet. De båda kan närmast betraktas som synonymer.

Informationskompetens definieras av de flesta som något som omfattar förmågan att söka, värdera och använda information från många olika källor. Men hur är det då med biblioteksvärldens definitioner av begreppet?

En organisation med tydlig koppling till biblioteken är Nordiskt samarbete inom området informationskompetens (NORDINFOLit). Där jämförs flera definitioner av begreppet informationskompetens, men man tar inte tydligt ställning för någon av dem. Istället erbjuder man läsaren att själv fördjupa sin syn på vad informationskompetens är genom att referera till forskning på området.

I engelskspråkiga länder talar man istället för informationskompetens om information literacy; ett begrepp som kan jämföras med informationssamhällets nya krav på läsförståelse. I denna nya tolkning av läsförståelse läggs – förutom kunskapen att kunna läsa – också vikt vid att kunna hitta och granska relevanta källor i en störtflod av information.

Det amerikanska National Commission on Libraries and Information Science (NCLIS) definierar information literacy som något klart knutet till skolverksamheten. Det är i första hand skolbiblioteken, skolbibliotekarierna och lärarna som skall göra eleverna informationskompetenta. Man lägger stor vikt vid att denna kompetens också resulterar i att eleven kan få ut något av sin förmåga att hitta och granska källor. Med andra ord blir man inte informationskompetent enbart därför att man behärskar att söka, finna och granska information, det kräver också ett moget förfarande vid hanteringen av information i exempelvis ett skriftligt arbete i skolan.

American Library Association (ALA) definierar personer som besitter information literacy på följande sätt:

Information literate people are those who have
learned how to learn. They know how to learn because they know how
knowledge is organised, how to find information, and how to use
information in such a way that others can learn from them.
They are people prepared for lifelong learning, because they
can always find and use the information needed for any task
or decision at hand. [Källa]


ALA: s definition är bredast i så motto att den också tar hänsyn till personens pedagogiska förmåga i samspel med andra individer. Det räcker inte att behärska informationssökning och informationspresentation – man bör också kunna förmedla kunskapen till andra på ett begripligt sätt.

I förlängningen handlar all informationsfärdighet om att också kunna utvinna ny kunskap ur gammal, ett slags kreativt kunskapande.

söndag 19 april 2009

Sanning som står sig

Jag hittade en äldre film, som försöker beskriva bibliotekarieyrket. Denna amerikanska film är producerad under 1940-talet, men känns som ett tidslöst tidsdokument över vårt yrkes kärna. Redan då hade nästan alla grund- och gymnasiekolor i USA professionella skolbibliotekarier, till gangn både för elever och personal.

Filmen ger också uttryck för den eviga sanning, som förrenar alla skolbibliotekarier: det är kärleken till kunskap och människor som avgör hur duktiga vi blir i vår yrkesroll.

Tillåt dig att bli nostalgisk!

torsdag 9 april 2009

SAB, Dewey eller...?

Att SAB-systemet är på väg att försvinna är ingen hemlighet. KB har tagit beslutet att inom kort överge SAB till förmån för det internationella Dewey-systemet (DDC). DDC har fördelen att det finns i många länder; det gör det lättare att söka medier baserat på klassificering oberoende av nationalitet. Nackdelarna kan vara ett stort merarbete för biblioteken, eftersom vissa hyllplaceringar måste byta plats. Inledningsvis kommer man nog använda båda systemen parallellt för att undvika alltför mycket krångel.

För skolbibliotekens vidkommande ser jag inget akut behov av att införa Dewey. Snarare ser jag alla etablerade klassificeringssystem som ganska otillgängliga. Otillgängliga för eleverna vill säga. För oss skolbibliotekarier är någon form av system oumbärligt. Om man vill att eleverna själva ska kunna lotsa sig fram till rätt hyllplacering är dock inga av de system som finns särskilt lämpliga.

Jag och några kollegor funderar i stället på ett system där man utgår från skolämnena, även om detta också är långt ifrån enkelt att genomföra. För elvernas vidkommande tror jag dock att det är lättare att både hitta - och förstå - termer och begrepp som ligger nära deras verklighet. Att hitta kokböcker under signum Q (Ekonomi och näringsväsen) är inte helt logiskt för en 12-åring...

Resonemanget ovan gäller fackböcker. Indelningen av skönlitteraturen är också i behov av förenkling. Personligen är jag en stark anhängare av temaplaceringar, d.v.s. att man samlar alla deckare, i en hylla, all historisk fiktion i en annan o.s.v. Många bibliotek har redan utbrytningar av det här slaget, som borde kunna appliceras fullt ut. Vilka kategorier man skall ha kräver dock en genomtänkt plan, ofta med lokal prägel. Alltför många kategorier förvirrar mer än förenklar.